Page 9 - Tom mall

Elmholdt och Winslöv (2000) säger att en rörelse mot ett mera fullständigt deltagande i

arbetsgemenskapen förutsätter att den som handleds visar initiativförmåga och aktivt söker upp

olika lärandesituationer. I det här arbetet finns inte möjligheten att på samma sätt ställa upp

önskvärda kriterier för de som ska handledas, men att eget intresse och aktivt deltagande är

viktiga egenskaper kan säkert de flesta som handleder i någon form instämma i. Som Ruohotie

(1998) också konstaterar är motivationen en viktig del i utvecklandet av det egna kunnandet vare

sig det handlar om organiserad undervisning eller vardagslärande. Fastän man kan anta att

individen också lär sig på egen hand så är det omöjligt att bortse från det faktum att människan

till stor del lär sig genom att observera andra. Bland annat i teorin om sociokognitivt lärande

menar man att inlärning sker i första hand genom modellering eller modellinlärning. Det handlar

ändå inte om en direkt kopiering eller om att imitera någon, utan den lärande använder sig av

centrala kognitiva processer som perception, motivation och kognition (Rankic 2010). Det finns

flera faktorer som är viktiga för att inlärning genom observation av andra ska äga rum på ett

effektivt sätt. Exempel på förutsättningar som påverkar lärandet rör både individuella

förutsättningar men även möjlighet att observera modellen i lugn och ro.

Slutligen vill jag också kort framhålla företagsledningens betydelse. Ellström (2001) påpekar att

ledningen har en central roll för att stödja utvecklingsprocesserna och göra nödvändiga

resursmässiga prioriteringar. För en arbetsplatshandledare är det viktigt att veta att man har

ledningens stöd i uppgiften. Det är också värt att minnas att även om nya handledare utbildas

hela tiden så bör man också ta hand om de som redan utbildats, t.ex. genom fortbildning, vilket

också framgick av de enkäter som gjordes på arbetsplatserna.