Page 3 - Tom mall

1. Kriterier för blivande arbetsplatshandledare

Inledning och bakgrund

En arbetsplats är inte enbart en plats där människor utför sitt dagliga arbete, den kan också ses

som en lärmiljö. Forskning kring arbetsplatser som lärmiljöer har funnits under längre en tid men

en sida av arbetslivspedagogisk forskning som aktualiserades under senare delen av 1970-talet

och under 1980-talet var människans förhållande till arbetsplatsen som miljö med förutsättningar

att främja lärande och kompetensutveckling, så som dessa framträdde på arbetsplatsen i samband

med det dagliga arbetet (Ellström 2005). I det här arbetet kommer jag att fokusera på

arbetsplatshandledning, handledarens uppgifter och de personliga egenskaper som kan

efterfrågas.

Arbetsplatshandledaren fungerar som ett exempel på en yrkesman inom sin egen bransch

(Vetolava 3, 2011). Han eller hon kan också ses som nyckelperson för den nyanställdas

förutsättningar på arbetsplatserna. Ellström (1992), talar om olika former av kompetens som ett

arbete de facto kräver för att utföras på ett framgångsrikt sätt nämligen formell kompetens, som

kan dokumenteras t.ex. genom betyg, intyg eller diplom, reell kompetens som är den faktiska

kompetens som individen har för att t.ex. utföra en arbetsuppgift. Dessutom talar han om

utnyttjad kompetens, vilket är den kompetens som individen har verklig användning för i sitt

arbete, samt efterfrågad kompetens, alltså den kompetens som formellt eller informellt krävs för

ett visst arbete. De egenskaper och kompetenser som efterfrågas hos en arbetsplatshandledare

kan alla sorteras in under någon eller några av dessa rubriker.

Handledning kan vara ett av flera redskap för att tillvarata och utveckla kompetens (Gjems

1997). Handledning är en speciell inlärningsform som har tydliga fördelar jämfört med andra

former av inlärning eftersom den kan ge en kompetensutveckling som har som utgångspunkt de

behov av kunskap och kompetens som finns inom ett yrke eller på en arbetsplats. Den är ofta till

sin karaktär individuell, vilket innebär att handledaren och den handledda tillbringar mycket tid

tillsammans och att handledarens personliga betydelse inte ska underskattas. Lärande på

arbetsplatsen sker i huvudsak genom experiment och försök och den feedback som den

handledda får efter ett arbetspass kan vara avgörande för lärandet (Frisk 2010).